 |
| Stephan Mendel Enk |
Vad är grejen med England?
2006-03-03

Indiens ekonomiska mastodontkliv imponerar på hela världen
förutom på indier.
De imponeras inte av att Indien, tillsammans med Kina, dominerade totalt på
World Economic Forum i Davos tidigare i år.
De imponeras inte av att Indiens rikaste man Lakshimi Mittal fick hela Europa
att darra med sitt jättebud på dess största stålföretag.
De imponeras inte av att så gott som varje vecka se sitt lands utveckling
hyllas i de stora internationella tidskrifterna, Business Week, Time, The
Economist.
Det enda indier låter sig imponeras av är England.
En medelålders man jag sitter bredvid på bussen suckar och skakar på huvudet
åt allt han ser genom fönsterrutan. Han säger till mig mycket allvarligt:
– India is at least 100 years behind every other country in the world.
Including Bhutan.
Han kommer inte att stanna här särskilt länge förklarar han. Han har
internationellt lastbilskörkort, han hoppas kunna flytta till England om några
år.
Jag har hört samma förhoppning från i princip alla indiska män jag träffat
mellan 16 och 45. De biter ihop, ber till Gud och räknar dagarna tills de får
en chans att dra till England.
England. Vad är grejen med England? Det måste ha skett ett missförstånd. Jag
menar, de har ett land lika stort som en kontinent här, världens högsta berg,
en alldeles egen ocean, enorma områden så gröna och vackra att de kallas Guds
land utan att någon protesterar. De är mitt uppe i en ekonomisk boom lika omvälvande
som industriella revolutionen –
och vad drömmer de om?
Plymouth.
Swindon.
De smogfyllda skyarna över Birmingham.
Hur gick det till?
Vad har England gjort för att förtjäna sin massiva popularitet?
Jag kan berätta vad de har gjort: De har erövrat två femtedelar av världen,
de har tvingat sin religion på andra, de har plundrat allt de har kunnat få
tag på, de har lagt länder under sig bara för nöjet att få tag på en viss
krydda att hetta upp sin egen torftiga matlagning med, och de har spritt sitt
torra, smaklösa vita formbröd till jordens alla hörn.
Sådant beteende imponerar på folk. Inte bara
i Indien, det gäller över hela världen.
Folk klagar på USA. Ingen klagar på England.
Folk älskar England, de älskade Lady Di, de älskar David Beckham, de älskar
engelska kostymfilmer i 1800-tals miljö där den tafatte manlige
huvudrollsinnehavaren stammar i en kvart innan han vågar fråga sitt hjärtas
utvalda om tillåtelse att vidröra hennes panna.
Om Indien även vill ta nästa steg mot världs-ekonomisk, kulturell och
politisk dominans måste de lära av engelsmännen.
De måste börja stjäla, plöja, korsfara och rapa mörkt öl i sina undersåtars
ansikten.
Först då kommer de att vinna världens kärlek på riktigt.
metro