Publicerat 14 mars 2006 08:32

Många svenskar negativa till judar

Fem procent av svenskarna är antisemitiska, enligt rapporten Antisemitiska attityder och föreställningar i Sverige."Just nu intensifieras antisemitisk aktivitet i Sverige", säger Heléne Lööw, överintendent på Forum för levande historia till SvD.se.

			Helene Lööw.  Läs mer   Hela rapporten

Rapporten som presenteras på tisdagen har gjorts i samarbete mellan Brottsförebyggande rådet (Brå) och Forum för levande historia. Den bygger på enkätsvar från cirka 3 000 personer i åldern 16 till 75 år.

Av undersökningsresultaten framgår att 26 procent anser att det finns ett stort judiskt inflytande över världsekonomin, 15 procent anser att det inflytandet är för stort. Det framkommer också att 14 procent i varierande grad anser att judar använder Förintelsen i politiskt-ekonomiskt syfte. En av fyra tillfrågade är negativ till en judisk statsminister.

- Resultatet att hela 25 procent inte kan tänka sig en judisk statsminister är förvånande. Det säger mycket om svenskhet och integration eftersom judarna har funnits som minoritet i Sverige i 200 år, säger en av rapportförfattarna, Heléne Lööw, överintendent på Forum för levande historia, till SvD.se.

Antisemitism har länge förnekats eller bagatelliserats eller setts som det ett problem isolerat till marginella politiska extremgrupper, ser rapportförfattarna. Rapporten visar att det är fördomar.

- Vi har en djup och lång tradition av antisemitism som går tillbaka till medeltiden. Kyrkan har förknippat judar med djävulen i ritualer, säger Heléne Lööw.

Dagens antisemitismer vet inte alltid själva varifrån de tagit sina föreställningar. Men de medeltida uppfattningarna finns som ett bakgrundbrus, enligt Lööw.

Hon ser en fara i att antisemitismen fortfarande lever kvar förhållandevis stark.
- Det är oerhört lätt att den aktiveras i tider av kris och social oro.

Just nu ser hon en ökad antisemitisk aktivitet i Sverige.

- Det sker hos redan antisemitiska grupper som intensifierat sin aktivitet. En yttring är den antisemitiska demonstration som ordnades på förintelsens minnesdag den 27 januari i Stockholm.

När staten Iran har fört en öppen agitation och förnekelse av förintyelsen har många påverkats, enligt Heléne Lööw. Antisemitiskt material har hittats i bland annat moskéer i Sverige.

Den intensifierade aktiviteten finns både bland svenska nynazister och hos muslimer, enligt Heléne Lööw.

Undersökningen visar att högutbildade är mindre fördomsfulla än lågutbildade, närmare 70 procent av de högskoleutbildade tar i huvudsak avstånd från antisemitiska påståenden jämfört med cirka 47 procent bland lågutbildade.

- Men det finns ett undantag och det är konspirationstänkandet. Högutbildade är lika benägna som lågutbildade att se en judisk inblandning i samhällskonspirationer, säger Helene Lööw.

Antisemitism och ambivalenta attityder mot judar är relativt sett vanligare bland personer med utländsk, och i synnerhet utomeuropeisk, bakgrund. Elva procent av de vuxna med utländsk bakgrund har en konsekvent antisemitisk inställning jämfört med fem procent av hela befolkningen.

Bland dem som betecknar sig som muslimer hyser nära 40 procent en antisemitisk inställning.


Enligt Heléne Lööw bryter de antisemitiska uppfattningarna igenom hela det politiska spektrumet. Sett utifrån sysselsättning är arbetare, egenföretagare och bönder generellt mest negativa till judar, enligt Lööw.

Däremot verkar inte bostadsort eller region spela någon större roll för inställningen till judar.

Undersökningen bygger på en postenkät som besvarades av närmare 3 000 personer i åldrarna 16-75 år under mars-maj månad i fjol. Svarsprocenten var 59 procent.

Undersökningen ger inget svar på om antisemitismen ökat eller minskat i Sverige.