Uppdaterad 2006-10-18 06:18
 

Olika språk bra för en relation

 
PETRA AXLUND Det sägs ju att män och kvinnor talar olika språk. Ni vet Venus och Mars och hela den biten. Men jag tror att olika språk kan vara bra för en relation. Tjejer utgår ju ändå ofta från att killar ska förstå vad de känner, vill och menar utan att de ska behöva säga det rakt ut. Det gör varken till eller ifrån om man har samma språk eller inte. Det uppstår alltid missförstånd i alla fall. Vi tjejer kan till exempel bli sura på en kille, inte för det han sagt utan för sättet han sagt det på. Det handlar om små nyanser som är omöjliga att uppfatta om man inte har rätt uppsättning x och y kromosomer. I en tjejs språk finns det så mycket underförstått och hemliga budskap mellan raderna att det ändå är rena grekiskan för en normalt funtad kille.

Det kan faktiskt vara bra om man bokstavligt har olika modersmål. Språkförbistring behöver alltså inte vara en dålig sak. Och detta vet jag tack vare en ovetenskaplig undersökning som går under namnet egen erfarenhet. Jag pratar svenska och pojkvännen engelska. Nu kan jag självklart snacka engelska men pojkvännens svenska har sina begränsningar. Man kommer inte så långt på ”ja, hej och älskling”.

Att inte prata samma språk som honom har faktiskt gjort mig till en bättre flickvän. Ja, kanske till och med till en bättre människa. Jag vräker inte ur mig massa dumma saker utan att tänka efter först, spydigheter och annat onödigt som kan såra kommer inte lika naturligt. Att inte ha samma modersmål fungerar som ett filter för mig. Ett vänlighetssfilter som gett mig både en mjukare framtoning och mindre vass tunga. Mina före detta svenska pojkvänner kan säkert skriva under på att de fått en och annan mindre snäll gliring. Elakheter sagda i ilska, illvilliga personangrepp och ibland helt obefogade raseriutbrott. Saker jag senare självklart ångrat och fått be om ursäkt för.

Saker sagda i stundens hetta som just då kändes relevanta men som man senare såklart ångrat. Nu säger jag inte att ett förhållande blir rosenknoppsdoftande och fluffigt bara för att man har olika modersmål. Emellanåt går det alldeles utmärk att vräka ur sig taskiga saker på engelska också. Och det kan såklart vara en nackdel att inte kunna uttrycka sig lika nyanserat. Men fördelen är att man tvingas ta till kroppsspråket oftare. Vilket sällan är en nackdel i ett förhållande enligt min mening.
Petra Axlund

metro