Det har inte direkt gjorts vågen i palats och regeringsbyggnader i västvärlden efter den folkliga revolten i Tunisien. USA och EU är nämligen rädda för demokrati i arabländer. De tror att fria val skulle leda till att radikala islamistiska grupper tar makten, avvecklar alla mänskliga rättigheter och understödjer terror. Det blir en man, en röst – en gång.

Det är ingen orimlig farhåga, och vissa av de unga tunisier som genomförde revolutionen delar den. I kontrast till andra arabländer får kvinnor i Tunisien ta ut skilsmässa och arbeta i vilket yrke de vill. Om fria val skulle ge makten till de mörkermän som bekämpar det har friheten förlorat. Men att som västvärlden stödja ett förtryck för att undvika ett annat förtryck har paradoxalt nog bidragit till islamisternas starka stöd i regionen.

Situationen för vanligt folk är desperat i arabvärlden, med fattigdom, arbetslöshet och en omåttligt korrupt härskarklass. Där finns mer än en femtedel av världens arbetslösa mellan 15 och 24 år. En FN-undersökning visade för några år sedan att runt hälften av de unga araberna vill lämna sitt land. Samma sak gäller Tunisien. Korruption och monopol höjer priserna och blockerar nya jobb. Enligt en studie utförd av tidningen Wall Street Journal kommer landet på plats 172 av 179 länder när det gäller öppenhet för frihandel.

I den utsträckning arabiska despoter lyssnar på de missnöjda är det i form av avlyssning. Oppositionella trakasseras, fängslas och torteras. När jag var på ett seminarium i Egypten för några år sedan hittade en deltagare en sovande man från säkerhetstjänsten på golvet i hotellrummet – det tar på krafterna att övervaka och leta igenom folks tillhörigheter.

De flesta normalt funtade personer tystnar och knyter näven i fickan om varje tillstymmelse till kritik gör att ens framtid förstörs och ens familj förföljs. Bara de mest radikala och militanta framhärdar. Förtrycket ger alltså extrema islamister monopol på opposition, och de får då oförtjänt sympatier från alla som vill att någon, vem som helst, ska sätta sig upp mot de korrupta despoterna. Det är dags att beröva extremisterna den rollen.

Johan Norberg
Idéhistoriker & Författare