Hur länge ska vi krypa inför kungahusen?

N är man har sett ”The Queen”, filmen om Elizabeth II, inser man en sak: De kungliga tar sitt jobb på oerhört stort allvar. De tror tydligen att de är regenter av Guds nåde, att de har Gud som arbetsgivare.
Nu vet jag inte om de skandinaviska kungahusen tror det också, men de odlar gärna myten om att de ska vara förmer än vi andra. Hela deras tillvaro – och deras apanage på 95 miljoner om året – hänger på det. Journalister tvingas jobba helt på deras villkor. Nåde den som inte lever upp till de kungliga etikettsreglerna, hon eller han blir portad från samtliga fototillfällen för all framtid.

Titta bara på Annette Kullenberg – hon fick sparken från Aftonbladet för att hon skrev i en krönika att prinsessan Madeleine partajade för mycket. En sådan kolumn var otryckbar. Till och med i en socialdemokratisk tidning.
Hur skulle det se ut om Fredrik Reinfeldt och hans familj ställde samma krav
på uppförande och totalt okritiska frågor från pressen? ”Odemokratiskt!” hade svenska folket rasat. Men inte när det gäller kungahuset. Då ska det tassas på tå, skrapas med fötter och slickas uppåt.
I tisdags satt jag och skruvade mig igenom hela första avsnittet av TV 4:s nya dokumentärserie ”Prinsar och prinsessor”. Linda Nyberg har fått krypa som en slempropp för att få ställa några frågor till norske kronprinsen Haakon och hans Mette-Marit. I ”Förkväll” sa Linda att det var en märklig upplevelse. Som erfaren journalist är hon van vid att kunna ställa vilka frågor hon vill. Ändå fick hon nu bara fråga om det som kronprinsparet ville svara på. Och rätt vad det var hade Mette-Marit en dålig dag och ville inte svara på någonting alls.

 Varför ska kungahusen stå över demokratin – och gällande lagar? Än i dag gäller regeln att kungen kan begå grova brott utan att riskera påföljd. Han kör regelbundet alldeles för fort – och krockar då och då med oss vanliga dödliga – helt utan påföljd. Även om någon blir dödad har kungen och hans familj åtalsimmunitet. Varför går vi med på det? För att han har fått jobbet av Gud?
Men de är så fina förebilder, säger någon. Jaha. Ska vi ta det här med kvinnorollen då, lite snabbt. Ingen förväntar sig någonting av kvinnorna i kungahuset – förutom att de ska vara vackra, representiva och föda tronarvingar. Eller som drottning Silvia sa, apropå sina klänningar: ”Jag har haft samma storlek – 36 – sedan jag träffade kungen. Och det har jag fortfarande, efter tre barn och 30 år.”
Är det inte dags att börja ställa lite högre krav än så på kungahuset?