GÖTEBORGS-POSTEN SÖNDAG 25 SEPTEMBER 2005

Redaktör: Solveig Evenson 031- 62 41 58

Bitr.redaktör: Maria Berggren 031- 62 47 38

Bara ett språk i Irans skolor

SKOLDAGS. Iran är ett mångkullturellt land med stora folkgrupper, men någon undervisning på modersmålet existerar inte för de icke-persiska barnen.

I fredags begav sig miljontals förväntansfulla och uppspelta barn i Iran för första gången till sina klassrum. Skolstarten är en dag många barn i världens alla länder länge drömmet om och med längtan ser framemot. Nu ska även de få lära sig att läsa och skriva och träffa nya kamrater.

Vad nästan hälften av skolbarnen i Iran dock inte vet är att det som väntar dem när de träder in i sina klassrum för första gången är mörkare än de någonsin kunnat föreställa sig. De kommer att få veta att undervisning på det egna modersmålet inte existerar och inte förknippas med annat än straff och skam.

Iran är ett mångkulturellt land med flera stora folk grupper representerade, däribland Azerbajdzjan-turkar, perser, kurder, araber och balucher. Omkring hälften av landets befolkning är av icke-persiskt ursprung. Trots detta är landets enda officiella språk persiska. I paragraf 15 och 19 i Irans konstitution tydliggörs dock att användning av modersmål vid undervisning är tillåtet, likväl är det endast persiska som lärs ut och används i skolorna.

Klassrummet är det mest effektiva verktyg som används i Irans assimilationspolitik. Grunden till denna politik lades när Pahlavidynastin tillträdde makten i Iran år 1925.  Målet ett persifiera Iran och skapa en enhetskultur i landet har sedan dess gått i arv mellan regeringarna.

Idag är Iran en islamisk republik, men i själva verket det. I vissa avseenden, långt ifrån islam som tillämpas. I islam predikas det som allas lika värde oavsett ursprung.

Trots detta får Azerbajdzjan-turkarna, som utgör minst 24 procent och mest sannolikt närmare 45 procent av den totala befolkningen i landet, inte på någon nivå studera sitt modersmål. I universitetet i Tabriz, centrat i provinsen Azerbajdzjan i nordvästra Iran, kan man studera sju olika språk, men inte Azerbajdzjan-turkiska.

Liksom övriga mellanöstern är Iran i idag ett land i förändring.  Vi vet alla att skoltiden är en avgörande milstolpe i varje människans liv och att de första åren i skolan har ett stor betydelse för individens utveckling.

Därför är det viktigt att erinra den iranska regeringen om att vara på sin kulturella mångfald och rikedom i stället för att försöka eliminera den. Förhoppningsvis tar Sverige sitt universella ansvar även i denna fråga och visar solidaritet med Irans icke-persiska befolkning och stöttar dem i deras kamp för sina mänskliga rättigheter. 

Nergiz Nedaei

Ordförande i Azerbajdzjan-turkiska

Ungdomsförbundet