Bildt och Barroso gratulerar Gül

Valet av Abdullah Gül till Turkiets president välkomnas glatt av såväl den svenska regeringen som EU-kommissionen.

- Jag gratulerar. Han är en imponerande person som bidragit till reformprocessen. Han är en övertygad europé, säger utrikesminister Carl Bildt till TT.

Även om presidentposten i första hand är ceremoniell tror Bildt att Gül kommer att ge den en ökad betydelse. Samtidigt ger han inte mycket för dem som räds Güls islamistiska bakgrund.

- Jag har träffat Gül åtskilliga gånger genom åren och har inte sett några sådana tecken hos honom, säger Bildt, som ser valet som positivt för både Turkiet och resten av Europa.

- Nu är det det demokratiska systemet snarare än militären som är garant för Turkiets framtida utveckling. Och det är en positiv utveckling.

EU-kommissionens ordförande José Manuel Barroso hoppas för sin del att valet ska ge Turkiet ny fart på vägen mot ett framtida medlemsskap i EU.

Barroso konstaterar i en skriftlig kommentar att turkarna de senaste fem månaderna haft fullt upp med val både till parlamentet och presidentposten.

Väljarna har givit förnyat och stärkt stöd för premiärminister Erdogans och Güls parti AKP, det parti som drivit på mest för att Turkiet ska bli medlem i EU. Därför finns nu en bra möjlighet att öka takten i reformerna, anser Barroso.

Presidentvalet och Barrosos gratulationer kommer dagen efter att en av EU:s tunga spelare, Frankrike och dess president Nicolas Sarkozy, upprepat att Turkiets väg mot EU-medlemskap inte är given.

Frankrike har ett avgörande inflytande över om Turkiet alls kan bli medlem den dag de svåra förhandlingarna med EU är avslutade och Sarkozy har tidigare sagt att Turkiet inte hör hemma i EU. Men Sarkozy sade också, i ett linjetal för den franska utrikespolitiken, att Frankrike kan tänka sig nya steg i förhandlingarna mellan EU och Turkiet. Förutsättningen är att en arbetsgrupp med "vise män" tillsätts för att fundera över EU:s utveckling.

Även USA skickade sina gratulationer på tisdagen.

- Vi välkomnar den här uppvisningen av turkisk demokrati och jag tror att den är ett led i den demokratiska utvecklingen i landet, sade utrikesdepartementets talesman Tom Casey enligt AFP.

Lars Larsson/TT Wiktor Nummelin/TT

Utnämningen av Gül historisk

Michael Winiarski

Trots bistra varningar från den turkiska militärledningen valde på tisdagen parlamentet i Ankara utrikesminister Abdullah Gül, en tidigare islamist, till Turkiets president för de kommande sju åren.

Utnämningen är historisk: Turkiet får en statschef som inte stöds av det sekulära etablissemanget.

Det regerande Rättvise- och utvecklingspartiet, AKP, dominerar parlamentet med stor majoritet. Därför var det ingen överraskning att partiets kandidat enkelt valdes i tredje omgången, med stöd av 339 av parlamentets 550 ledamöter.

Dramat ligger på ett annat plan: den mäktiga sekulära eliten - militären, domarkåren och säkerhetstjänsten - litar inte på att AKP kommer att vara lojal mot den turkiska republikens grundprinciper som de formulerades av statsgrundaren Mustafa Kemal Atatürk.

Drygt fyra månaders politisk kris, som inleddes i april, är nu över. Det var då AKP för första gången försökte sig på att välja Gül, och militären hade ännu styrka nog att med hjälp av författningsdomstolen stoppa Gül. Men efter parlamentsvalet 22 juli, då AKP gick kraftigt framåt, stod det klart att turkar i allmänhet inte fruktar en AKP-figur som president.

Armén har gjort ett stort nummer av det symboliska faktum att Güls hustru Hayrunisa bär islamisk huvudduk, men det är inte något de flesta turkar upplever som ett hot. Armén får nu svälja förtreten.

Det betyder däremot inte att generalerna har gett upp. De avskyr fortfarande utnämningen av Gül, vilket de i måndags markerade i en skarp varning mot "de som försöker fräta sönder Turkiets sekulära karaktär". I Turkiets historia har generalerna störtat valda regeringar fyra gånger, men de valde denna gång att inte ta till handgripligheter mot den demokratiska processen.

I april och maj förekom stora demonstrationer som uttryckte en utbredd oro för "islamism". Men sedan röstade nära 47 procent av de turkiska väljarna på AKP, och oppositionen visade sig svag och splittrad.

När den politiska stridsröken nu har skingrats står Turkiet inför en rad problem att ta itu med - och i samtliga fall måste regeringen Recep Tayyip Erdogan och Gül manövrera försiktigt:

• I den laddade EU-frågan, där många turkar är besvikna på att förhandlingarna går trögt, har Güls tillträde förutsättningar att få i gång en rörelse. Gül var som utrikesminister tongivande i att driva igenom reformer ämnade att EU-anpassa Turkiet. Han är känd och populär i EU-huvudstäderna. Som president har han makt att släppa igenom olika lagförslag. Att generalerna fruktar EU är logiskt - ett medlemskap i EU förutsätter att Turkiet inte har en "djup stat" som bestämmer i bakgrunden. Problemet är ett annat: att tunga stater som Frankrike och Tyskland egentligen inte vill ha med Turkiet i EU.

• När det gäller yttrandefrihet och rättigheter för kurder har militären bestämt motsatt sig reformer, medan AKP åtminstone har uttalat vissa ambitioner. Med AKP-kontroll av parlament, regering och presidentpalats borde partiet ha friare händer. Men att peta på statens grundprinciper - till vilka hör att det bara finns "turkar" i landet - kan vara något som utlöser en motreaktion från generalerna.

Veteranjournalisten Ragip Duran är inte alltför hoppfull att det nya AKP-styret, som nu inte bromsas av en kemalistpresident, kommer att bli så väsensskilt från den gamla.

- Visst är det ett skräckscenario för nationalisterna och militären. De har grundat republiken på "antiislamism" och "antibanditism", och nu dominerar AKP ("islamister") i parlamentet tillsammans med ett 20-tal kurder ("banditer"). Men den som sitter i regeringen blir snabbt en del av etablissemanget, så jag tror inte på någon radikal kursändring, säger Ragip Duran till DN.

Vem är Gül egentligen?

Michael Winiarski

DN:s Mellanösternkorrespondent Michael Winiarski svarar på tre frågor om Turkiets presidentval.

Vem är Abdullah Gül egentligen - en modern europeisk demokrat eller en fundamentalist som vill införa sharialagar?

Den 56-årige Gül är utbildad ekonom och talar både engelska och arabiska. Han är en from muslim som tidigare tillhörde den politiska islamrörelsen. Men numera säger han sig inte stå för politisk islam, utan bedyrar att han ska vara alla turkars president.

Ska man döma av hans agerande i regeringen är han en pragmatisk demokrat snarare än en muslimsk fundamentalist. Men det finns många som inte litar på hans charmiga yttre och som misstänker at han har en "dold agenda" där målet är att stärka islams roll i samhället.

Stora demonstrationer har förekommit före valet. Finns det risk för oroligheter i Turkiet nu?

Det tror jag inte. Demonstrationerna som förekom i maj mot "islamism" var visserligen stora, men även massmöten på flera hundra tusen eller någon miljon deltagare innebär inte att de företräder flertalet i ett land med 75 miljoner invånare.

Nära 47 procent av de turkiska väljarna röstade trots allt på Rättvise- och utvecklingspartiet AKP, medan oppositionen är relativt svag och splittrad.

Kommer armén att acceptera en islamistisk president?

Generalerna tycker absolut inte om utnämningen av Abdullah Gül, vilket de klart har markerat i flera skarpa varningar mot "de som försöker urholka Turkiets sekulära karaktär", senast i går. Men de har valt att tills vidare inte ta till några handgripligheter mot den demokratiska processen.

I våras hade militären ännu styrka nog att med hjälp av domstolsutslag stoppa valet av Gül. Men efter parlamentsvalet 22 juli, då AKP gick kraftigt framåt, stod det klart att turkar i allmänhet inte fruktar en AKP-man som president.

Armén har försökt göra ett stort nummer av det symboliska faktum att Güls hustru Hayrunisa bär islamisk huvudduk, men det är inte något de flesta turkar upplever som något hotfullt.

Armén får nu svälja förtreten. Gül har dock understrukit att det är han som väljs till president, inte hans hustru. Dessutom, har han sagt, kommer rikets första dam i allmänhet inte delta i olika officiella ceremonier i presidentpalatsen i Ankara.

Underlättar eller försvårar valet av Gül Turkiets EU-förhandlingar?

Gül har som utrikesminister varit drivande i att driva igenom reformer som ska EU-anpassa Turkiet. Han är också känd och populär i de viktiga EU-huvudstäderna.

Men viktigaast av allt: som president har han makt att släppa igenom - eller stoppa - olika lagförslag med sin vetorätt. Hans företrädare Ahmed Necdet Sezer stoppade flera reformer som AKP-regeringen drivit fram, men det väntas knappast Gül göra.

DN

•	Turkiet har precis tagit ett stort steg närmare EU
•	Sätt stopp för större idrottsevemang!
•	Så kunde Gül och demokratin äntligen segra i Turkiet