Arkivfoto: Pressens bild
Martin Luther King är aktuell i debatten, fyrtio
år efter hans död.
40 år sedan Martin Luther King sköts
WASHINGTON.
I morgon fredag är det fyrtio år sedan
Martin Luther King sköts med en gevärskula på en hotellbalkong i
Memphis. I Tennessee, staten där skottet föll, kommer bland andra Harry
Belafonte och Angela Davis att hedra medborgarrättskämpens minne.
Det är
ingen tvekan om att den varmt kristne ickevåldsförespråkaren
King, som bara var 39 år när han mördades, har satt djupa avtryck i den
amerikanska nutidshistorien. Hans födelsedag, den 15 januari, är sedan
1985 nationell helgdag i USA.
Över 700 amerikanska städer har gator och platser uppkallade efter Martin Luther King. Nästa år kommer ett monument till hans minne att invigas i Washington. Det ligger i anslutning till parkstråket The Mall, helt nära Lincolnmonumentet på vars trappor King 1963 höll sitt legendariska "I have a dream"-tal inför en kvarts miljon åhörare.
Men gatunamn och minnesmärken säger inte allt om Kings betydelse. Martin Luther King är ingen vålnad som plockas fram och dammas av vid jämna årsdagar. Hans namn återkommer ständigt i samhällsdebatten, inte minst nu under presidentvalskampanjen.
En av de hårdare kritikstormar som drabbat Hillary Clinton inträffade sedan hon i ett tal inför primärvalet i New Hampshire i januari hävdade att det krävdes en president - Lyndon B Johnson - för att förverkliga Martin Luther Kings idéer om mångfald och rättvisa i 1960-talets USA.
Framför allt det svarta Amerika uppfattade det som att Clinton förringade Kings insatser, och hon fick noga förtydliga att hon beundrar och respekterar hans arbete för medborgarrätten.
Många debattörer konstaterar inför fyrtioårsminnet av Kings död att det nu för första gången finns en afrikan-amerikan, Barack Obama, med rimlig chans att nå Vita huset. Obamas talekonst har också vid flera tillfällen jämförts med Martin Luther Kings.
I samband med årsdagarna brukar frågan väckas om James Earl Ray, som dömdes till 99 års fängelse för mordet, verkligen var den man som höll i avtryckaren. De alternativa mordteorierna lever vidare, trots att det amerikanska justitiedepartementet för snart åtta år sedan redovisade en grundlig utredning som inte gav några bevis för en komplott mot King.
I dagarna kommer Rays bror John Larry Ray ut med en bok med titeln "Truth at last" (Sanningen till sist). Där hävdar han att James Earl Ray, som dog i fängelset för tio år sedan, enbart var ett redskap i händerna på den amerikanska regeringen och att han manipulerats att utföra mordet med hjälp av droger och hypnos. Ray erkände först dådet men tog tillbaka erkännandet tre dagar senare.
Flera av dem som stod sida vid sida med Martin Luther King i 1960-talets medborgarrättskamp leder minneshögtider i samband med dödsdagen. Angela Davis talar på Vanderbiltuniversitetet i Tennessee och sångaren Harry Belafonte väntas medverka i en fredskonferens i Memphis.
John Lewis, grundare av studenternas icke-våldskommitté och mångårig kongressman från Georgia, har tagit initiativ till en resolution som antagits av representanthuset och som uppmanar amerikanerna att "ta en paus och tänka över Martin Luther Kings liv och verk".
Över 700 amerikanska städer har gator och platser uppkallade efter Martin Luther King. Nästa år kommer ett monument till hans minne att invigas i Washington. Det ligger i anslutning till parkstråket The Mall, helt nära Lincolnmonumentet på vars trappor King 1963 höll sitt legendariska "I have a dream"-tal inför en kvarts miljon åhörare.
Men gatunamn och minnesmärken säger inte allt om Kings betydelse. Martin Luther King är ingen vålnad som plockas fram och dammas av vid jämna årsdagar. Hans namn återkommer ständigt i samhällsdebatten, inte minst nu under presidentvalskampanjen.
En av de hårdare kritikstormar som drabbat Hillary Clinton inträffade sedan hon i ett tal inför primärvalet i New Hampshire i januari hävdade att det krävdes en president - Lyndon B Johnson - för att förverkliga Martin Luther Kings idéer om mångfald och rättvisa i 1960-talets USA.
Framför allt det svarta Amerika uppfattade det som att Clinton förringade Kings insatser, och hon fick noga förtydliga att hon beundrar och respekterar hans arbete för medborgarrätten.
Många debattörer konstaterar inför fyrtioårsminnet av Kings död att det nu för första gången finns en afrikan-amerikan, Barack Obama, med rimlig chans att nå Vita huset. Obamas talekonst har också vid flera tillfällen jämförts med Martin Luther Kings.
I samband med årsdagarna brukar frågan väckas om James Earl Ray, som dömdes till 99 års fängelse för mordet, verkligen var den man som höll i avtryckaren. De alternativa mordteorierna lever vidare, trots att det amerikanska justitiedepartementet för snart åtta år sedan redovisade en grundlig utredning som inte gav några bevis för en komplott mot King.
I dagarna kommer Rays bror John Larry Ray ut med en bok med titeln "Truth at last" (Sanningen till sist). Där hävdar han att James Earl Ray, som dog i fängelset för tio år sedan, enbart var ett redskap i händerna på den amerikanska regeringen och att han manipulerats att utföra mordet med hjälp av droger och hypnos. Ray erkände först dådet men tog tillbaka erkännandet tre dagar senare.
Flera av dem som stod sida vid sida med Martin Luther King i 1960-talets medborgarrättskamp leder minneshögtider i samband med dödsdagen. Angela Davis talar på Vanderbiltuniversitetet i Tennessee och sångaren Harry Belafonte väntas medverka i en fredskonferens i Memphis.
John Lewis, grundare av studenternas icke-våldskommitté och mångårig kongressman från Georgia, har tagit initiativ till en resolution som antagits av representanthuset och som uppmanar amerikanerna att "ta en paus och tänka över Martin Luther Kings liv och verk".