Välkommen Mr Right

När det går fel är det lätt att skylla på sin omgivning. Eller på omständigheter. Taskiga förutsättningar. Fel verktyg. Trånga skor. Motvind och solen i ögonen. Samma sak kan man få höra när det gäller förhållanden. Vissa tjejer säger sig vara riktiga skitstövel-magneter. Dumskallar flockas kring dem som flugor runt en nylagd koblaffa. Vad de än gör så lyckas de alltid fånga upp det riktiga bottenskrapet. Men jag tror inte att det finns något som heter ”otur i kärlek”. Jag vill hellre kalla det ”dåliga val i kärlek”. För hur puckad killen i fråga än må vara så är det ju du som valt honom. Det är du som öppnat dörren och släppt in honom i ditt liv. Det här låter kanske lite krasst, men det är du som låter honom behandla dig som skit. Ingen annan än du har gjort dessa val. Männen som kommit och gått i ditt liv må ha haft olika namn. Olika klädstil.

Olika musiksmak. Olika intressen. Men det är egentligen samma man om och om igen. Skitstövel Erik. Skitstövel Janne. Skitstövel Pelle. Minsta gemensamma nämnare för alla dessa män är du. Skitstövelväljar-du. Det kan vara medvetet eller omedvetet.
Med risk för att låta väldigt Dr Philig: Kan det vara så att du inte tror att du förtjänar bättre? Att om du inte väljer den här skitelaka idioten kommer du att leva ensam resten av ditt liv? För vem skulle annars vilja ha dig? Och dessutom känns det kanske lite tryggt, det är ju så här alla dina förhållanden sett ut. Du är van och kan reglerna. Så därför nöjer du dig, står ut och biter ihop. Typ. Dina livsval har inte funkat särskilt bra so far. Kanske läge att byta strategi. Kan det inte vara så att ”din typ” inte är din typ. Utan bara en jävla typ. Har det inte funkat förut ska du kanske prova att göra raka motsatsen. Trotsa dina självdestruktiva instinkter. Ragga upp en kille på den ekologiska grönsaksmarknaden i stället för på den suspekta och förmodligen illegala rockklubben. Säg ja till killen som du vanligtvis skulle ha sagt nej till. Och säg nej och dra åt helvete till killarna som du hittills sagt javisst till.

Nu är det så klart enkelt att sitta här och ge goda råd när man lever med Mr Superrätt. Men ärligt talat, jag skulle hellre leva ensam och tycka lite småsynd om mig själv emellanåt än leva med ett asshole och vara konstant olycklig. Men att jag är lyckligt kär har faktiskt ingenting med tur att göra. Jag valde honom. Mycket medvetet.

 

metro